Översvämningar i Pakistan och här hemma…

… och idag regnar det… som tur är inte riktigt lika mycket som i Pakistan, men det rapporteras om översvämningar även här hemma.

Jag har redan hunnit göra ett arbetspass idag och under de tidiga morgontimmarna var det rejält dimmigt. Idag hade faktiskt en hel del affärsresenärer krupit ut ur sina hålor och kommit tillbaka till flyget igen. Det brukar kännas ganska så nice när vardagen på flygbolaget kommer tillbaka så här i mitten av augusti.

Nog för att jag älskar barnfamiljer, husdjur, tonåringar, äldre och allt däremellan – men var sak har sin tid…

Eu-kampanj om passagerarrättigheter inom Europa…

Jag arbetar för ett stort skandinaviskt flygbolag och det känns skönt att veta att vi följer EU-bestämmelserna vad gäller passagerarnas rättigheter vid resa genom Europa. Ibland känns det orättvist att andra flygbolag inom Europa försöker smita undan sitt ansvar.

Visste du att;

* man som passagerare har rätt till ersättning vid försenat, skadat eller försvunnet bagage.

* man har rätt till ersättning vid försenade eller inställda flyg.

Visste du att det även finns information att få om hur passagerare med begränsad rörlighet kan resa.

Här kan du se en videofilm från kampanjen som handlar om att resa när man har begränsad rörlighet. http://tinyurl.com/2fbursr

Här kan du hitta mer information om dina rättigheter som resenär…

http://ec.europa.eu/transport/passenger-rights/sv/index.html

Ett ensamåkande barn…

Idag började en ny flygperiod och det blir ganska mycket jobb de närmaste dagarna. Det blir kul för alltid händer det något nytt!

Jag kom att tänka på en liten tös som vi hade med ombord här nyligen. Hon åkte som ensamåkande barn, UM = Unaccompanied minor. När det var dags för oss att bjuda på något att äta eller dricka beställde hon en läsk och en kaka. Hon sa;

- Jag ska ha fest idag – med mitt gosedjur…

 

 

 

 

Så himlans sött…

 

  

Det är mycket att hålla reda på när man reser…

Ikväll när vi skulle ge oss iväg med vår sista flight för dagen så saknades det sju passagerare när gaten skulle stängas.

Det ropades ut i högtalarna vilka resenärer vi sökte och det visade sig att de alla satt vid fel gate. De hade alla trott att de skulle resa med ett annat flygbolag som hade avgång ungefär samtidigt fast från en annan utgång.

Det är mycket att hålla reda på som passagerare…   pengar, packning, pass och piljett.

På tal om det hittade jag en plånbok i en stolsficka nyligen efter att alla passagerare hade gått av flygplanet. Vi kontaktade markpersonalen som gjorde ett utrop i högtalaren för att finna mannen i fråga. Han fick sin pluska senare… härligt!

Det är en helt annan vecka nu…

Jag är igång med en ny arbetsperiod och har flugit en halvlång flight idag. Vi hade precis lagom mycket folk för att kunna ge god service till alla. Får ekonomerna på flygbolaget bestämma ska vi naturligtvis alltid ha fullsatt ombord… Gärna även någon extra på toaletten eller på vingen kanske

Det är en betydligt lugnare vecka nu när höstlovet är över – inte lika mycket barnfamiljer och ensamåkande barn.

Jag hade turen att hitta en ”Sköna hem” ombord som någon passagerare lämnat efter sig. Det ska bli mysigt att sätta sig och bläddra igenom den senare när jag kommit hem igen.

Nya flygäventyr imorgon igen.

 

 

En prins med ombord…

Det blir mer flygningar idag… en inrikesflygning och en utrikesflygning med landning kring midnatt.

Nyligen hade vi en härlig kille med ombord som reste ensam och han var kanske ungefär 15 år. Han hade ett handikapp (downs syndrom) som gjorde att han inte kunde resa ensam utan assistans. Han verkade tycka väldigt mycket om att flyga och frågade om allt möjligt som han såg. Han hade skjorta och slips och var såå stilig - en riktig prins var han. Vi pratade ganska mycket under flygningen om vad han såg utanför fönstret. Det var bilar, hus och moln. Särskilt molnen fascinerade honom mycket…

Jag gillar också moln. När jag var liten kunde vi ligga och titta på molnen och försöka komma på vad de såg ut som. Vi drömde oss bort…

Annars kan jag dö…

Idag hade jag en arbetsdag utan måltidsuppehåll och det är okej enligt avtalet under vissa förutsättningar. Jag hade en smörgås med mig hemifrån som jag tryckte i mig för att stilla den värsta hungern.

Jag har också alltid med mig en påse med lite smått och gott i. Den innehåller mandlar, torkad ananas, solrosfrön och några små chokladbitar. En allevo-bar brukar också alltid finnas i väskan.

Idag hade vi en så söt liten kille med ombord. Han åkte som ensamåkande barn, dvs utan mamma eller pappa. När vi hittat hans plats och stod och pratade lite sa han att han var allergisk mot nötter och att om han fick nötter kunde han dö. Ibland får de små vara så stora när de själva ska ta ansvar för att meddela den här viktiga informationen till oss flygvärdinnor.

Nu har jag hamnat på ett hotell och har just inmundigat dagens första riktiga måltid. Det blev kebabtallrik med ris och efter en lång dag utan varm mat kan jag meddela att det smakade riktigt bra!

Tonvis med handbagage…

Jag har tidigare beskrivit mitt jobb som flygvärdinna här i bloggen och de många olika ”yrken” man ska uppfylla på en flight.

Igår kändes det ändå mest som att jag var en stuveriarbetare då vi hade en fullsatt utrikesflight med tonvis av handbagage. När jag stuvat, flyttat och grejat och sedan hittar flera väskor till vid nödutgången, som måste bort innan start, blev jag lätt stressad och svettig. Det är ont om tid till avgång och vart ska jag göra av de här väskorna nu då?

Vi fick slutligen in alla väskor på godkända ställen, men ordnar det sig inte måste en del handbagage ner i flygplanets fraktavdelning… Basta!

Allt strul kom på en och samma gång…

För inte alls länge sedan hade jag en riktigt strulig flight som resulterade i att vi landade på fel flygplats… Följande hände på hemväg från en mellaneuropeisk stad:

• En flygrädd passagerare med sällskap valde att inte åka med när de skulle stiga ombord, vilket medförde en försening då vi måste lasta av deras incheckade bagage.
• Ett tekniskt fel uppstod efter det och hela datasystemet fick startas om vilket tar ca 15 minuter. Sedan fungerade allt som det skulle och vi gav oss iväg.
• Det snöade på destinationen och det var kö till avisningen. Det är inte fullt så vanligt med snö i Europa i oktober som i våra trakter.
• Avisningen tar sin tid.
• När vi flugit ca en timme får vi besked från vårt operativa kontor att piloternas tjänstgöringstid blivit för lång och att vi var tvungna att landa i södra Sverige istället för på Arlanda som var planerat. Passagerarna fick sedan flygas vidare till Arlanda med en flight som gick ca 40 minuter efter landning.

Oftast går ju flyget som ”tåget”, men den här gången träffade vi på allt tänkbart strul. Tur att det är väldigt sällan man råkar ut för så här mycket snurr. En av passagerarna som satt längst bak sa när han skulle gå av att han tyckte att vi skött det här bra trots allt galet som hänt under flygningen. Sånt blir man glad av!

Senast jag hamnade på fel ställe var säkert 5 år sedan och då hade vi en allvarligt sjuk passagerare ombord så vi fick mellanlanda för att få mannen till sjukhus så fort som möjligt.

Det kan jag inte lova…

Det är något speciellt när det är dags för ombordstigningen. Passagerare knackar på flygplansskrovet, tar kort,  gör korstecken osv

Det finns också alltid passagerare som vill skoja när de stiger ombord.

Igår var det en man som sa;

- Du lovar väl att ni flyger lågt och sakta idag…

Jag blir lite konfunderad först och undrar vad han menar. Sedan svarar jag;

-Nej, det kan jag inte lova. Då är det nog bättre att du tar bussen.